Forumindex Svenska Vinodlare Forum

 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper  DigestsDigests   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 

Nya vinsorter
Gå till sida Föregående  1, 2
 
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Vinodling Sorter
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
Svein



Registreringsdatum: 18 oktober 2008
Inlägg: 19
Ort: Vestfold Norge

InläggPostat: tor dec 01, 2011 01:48    Rubrik: Svara med citat

Takk skal du ha Tommy,

Jeg var litt redd for at jeg hadde tråkket noen på tærne.

Siden omtrent 1980 har SO4 vært en litt ”la mode” i Europa og verden for øvrig, men nå har det gått seg til. Man vender litt tilbake til de gamle røtter.

Ingen epledyrker i Skandinavia vil nå i 2011 bruke en rotstokk/grunnstamme som initierer en sterk vekst, og hvorfor kan man spørre epledyrkeren om.

I vinplanten, fra Verasion til Engustment, er det konkurranse om sukker (kolhydrater). I vinplanten er det Apex som ”ruler”. Hvorfor da skal vi finne oss i at sukkeret skal brukes til vegetativ vekst, når det er vindruen som trenger sukkeret mest?

All bladvekst krever sukker, som må importeres fra voksne blad. Fram til et blad er 70 -80% utvokst -krever det sukker fra andre blad. De bladene som vokser inne i Kanopien - i skyggen - er sukkertyver - de eksporterer ikke sukker. Ingen skudd leverer sukker til andre skudd enn seg selv.

Utover fra Veraison blir dagene kortere her hos oss i Skandinavia – da bør vel alt sukker fra fotosyntesen samles opp i vindruen - ikke i vegetativ vekst – eller har jeg feil?

Veraison er det første stoffskiftet som skjer i vindruen – da begynner den å ta opp i seg sukker. Engustment er det andre stoffskiftet i vindruen – da omvandler den sukker /syre og fenolforbindelser til glukosider og prekusorer til alle aromatene - den Fysiologiske modningen”.

Om rotstokken Riparia Glorie Montpellier (RGM) kan vel sies: Den er tørkefølsom, tåler dårlig kalkholdig jord ( IPC< 5), initierer lavere vekst på edelsorten, påskynder vedmodningen, er resistent mot vinlus og de slemme nematodene og generelt anses RGM å ha en grundtvoksende rotsystem. De som velger lav avling, tettplanting og høy kvalitet – de velger oftest RGM.
Rotstokken RGM har ingen innvirkning på de stygge sykdommene GFLV, Flavescence dorée eller Bois noir som herjer i Europa.

RGM er ennå (pr 2011) regnet som den beste rotstokk for høy-kvalitetsvin (Bordeaux TK 06518). Trolig er RGM verdens mest brukte rene Riparia-rotstokk. Det finnes en vingård i Bourgogne som fortsatt dyrker på den originale Riparia Glorie de Montpellier rotstokk fra Missouri, USA. De lager selv sine egne rotstokker og står selv for podingen av sin egen Pinot Noir klon. Slikt blir det myter av!

I Minnesota – der kreperer RGM av kulde ihht. Tom Plocher. Der har man andre Riparia- sorter som er mer hardføre, disse som vi har skaffet oss i Norge.

Se for øvrig http://www.oliviertregoat.com/Soils_rootstocks_and_grapevine_varieties.pdf en relativt grei studie fra 2010, hvor ingen av de impliserte har noen økonomisk interesse av hverken den ene eller den andre rotstokken

Mvh
Svein

_________________
Når du setter mål for deg selv, virker det på to måter: Du arbeider med dem, og de arbeider med deg!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande   Besök användarens hemsida
Komstad Vinbacke



Registreringsdatum: 27 november 2010
Inlägg: 49
Ort: Komstad

InläggPostat: tor dec 01, 2011 12:53    Rubrik: Svara med citat

Tack för mycket intressant läsning!

Här kommer en länk som ger en rätt bra sammanfattning (dock inte vetenskaplig) men ändå.

http://www.winegrowers.info/rootstocks/home.htm

Som jag förstår det bör man ha följande i huvudet.

1. Skandinaviska jordar och berggrunder är olika de centraleuropeiska.

2. Skandinaviskt klimat är kyligt och ofta solfattigt. Om vi får 3-4 fina odlingssäsonger (april-oktober) av 10 ska vi vara väldigt nöjda.

3. Hybrider/PIWI är "annorlunda" än rena Vinifera.

Så vilka rotstockar lämpar sig för de i skandinavien vanligaste jordarna?

Stor fråga. Kanske kan bli en forumfråga med många och intressanta svar baserade på erfarenheter utifrån vår verklighet.

Min erfarenhet efter 7 års odlande är att SO4 (Orion) funkar på min jord och i mitt läge; ingen konstgödsel, inga herbicider, inga pesticider, sydvänd sluttning 5-6 grader, lättlera med mycket sten av alla sorter och i alla storlekar vilande på berggrund av ordovisisk kalk (komstaflis). Rotäkta (Merzling, Phoenix, Solaris) fungerar också alldeles utmärkt. Långtidseffekt på kvalitet är naturligtvis okänt. Vintertålighet, avhärdning helt OK. Under åren har stockarna lugnat ner sig och har nu märkbart lägre grönmassetillväxt samtidigt som frukten blivit bättre. Det känns som om stockarna anpassat sig efter förutsättningarna.

Så, finns det andra där ute som vill bidra til diskussionen.

Med vinliga hälsningar!

_________________
Hansola Svensson
Komstad Vinbacke
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande [ Dold ]
Murre



Registreringsdatum: 13 juli 2005
Inlägg: 109

InläggPostat: fre dec 30, 2011 17:51    Rubrik: Svara med citat

Hallå
Under 2011 har jag hört mer prat om grundstammar, än under de 10 senaste åren sammantaget.

"Min bild" av det hela är att man i de fall man inte lyckats med sin vinodling, lägger skulden på grundstammen, och blir man då påhejad av diverse profesorer och förståsigpåare, så blir man ju ännu mer säker på att det måste vara just grundstammen det är fel på.

Jag tror att vi måste ta ett steg tillbaka och titta på, VAD man inte är tillfreds med.
TYCKER MAN ATT man har för dålig växtkraft på sina plantor och dessa står på SO4, så är nog risken att det är grundstammens fel, ytterst liten. SO4 är en kraftigväxande grundstam (denna egenskap tillskrivs den på alla kontinenter, och det är ytterst sällsynt att man är överens i vinvärlden). Är växtkraften för dålig, så är den vanligaste anledningen att ogräsbekämpningen varit undermålig, på andra plats hittar man "utebliven eller undermålig gödsling".

TYCKER MAN ATT man har tecken på chlorose i odlingen, då kan det vara att grundstammen inte klarar av det höga ph-värdet i jorden (här är SO4 en av de mest kalktålande grundstammarna som finns att tillgå).

TYCKER MAN ATT vinstockarna växer för kraftigt, då kan man absolut börja tänka på grundstammsvalet, men innan man gör det så bör man fundera på vad man gödslat med och hur mycket man gödslat, samt vilken marktäckare (Klöver ger kväve/gräs tar kväve) man har sått in. Har man valt att inte så in någonting över huvud taget, så har ju vinstockarna fri tillgång till all gödsel och vatten som kommer i rötternas väg.

TYCKER MAN ATT vinstockarna ger för mycket druvor, så kan man börja fundera över sitt val av grundstammar, dock vill jag säga att jag sjäv tycker att det är bättre att man som novis, har en kraftigväxande grundstam än en svagväxande, då det är ytterst lätt att man knäcker en svagväxande grundstam/planta om denna får bära för mycket druvor i unga år. Det kräver en del erfarenhet att se hur mycket en stock orkar bära, så därför tycker jag att det oftast är bättre att ta några klasar för lite på en ung stock.
Ger stockarna för mycket druvor så bör man även se om skördemängden kan justeras med vinterbeskärning, samt kompletering av sommargallring. När stockarna blir äldre, så brukar de dämpa sig i sin fruktsättning.

TYCKER MAN ATT stockarna ger för lite druvor, så kan man fundera över sitt grundstamsval, dock är det massa andra saker jag hade funderat över innan grundstamsvalet, såsom , gödsling, beskärning, dränering, väderlek, ädelsort.


Som plantleverantör så har jag svårt att se att man talar för "egen sak" när man rekommenderar grundstammar som tex SO4 eller 125 AA . Om man väljer de sorter som är populärast i Sverige, så är dessa grundstammar nog de lättaste att få tag på, hade vi däremot rekommenderat något obskyr och oprövad grundstam, som man inte kan få tag på någon annanstans än hos oss, då hade vi kanske talat för "egen sak".

Vi som var och lysnade på Stephen Skelton (Master of Wine) fick svart på vitt hur olika grundstammar "värderas" i olika länder. En Fransk grundstam tålde mer aktivt kalk, om testen gjordes i Frankrike, jämfört med Tyskland, och vise verse om det rörde sig om en Tysk grundstam.

Känslan 2011 har varit att det skapats ett mentalt problem, utifrån de 2 senaste årgångarna, och någon måste få skulden. Vem är då inte en bättre syndabock, än det som befinner sig under jorden.

Mitt råd, är att man i de fall man vill prova någon "ny" grundstam, gör detta på en mindre del av den areal man tänkt sig att plantera.


Souvignier Gris Ordnade vi till Tommy (dock fanns den endast att tillgå på 5 BB, då sorten endast tillverkas i mickroskopiska kvantiteter). Jag är klart tveksam om sortens lämplighet för rödvinsproduktion i Sverige, fast nu läste jag att det var ett vitt vin du smakat Tommy, och då tycker jag att det i alla fall finns hopp för dig Tommy.
Vill Man göra en "Blanc de Noir" i Sverige, så tycker jag att Cabernet Cortis ger bra druvmaterial om man gillar/acepterar nässeltonerna, munkänslan och fylligheten är nästintill unik för Sverige.
När det gäller Cabernet Cortis, så tycker jag att det är odlingsbiten som är utmaningen, att sorten kan ge bra vin har den redan visat.

Gott Nytt år.

Murre
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande [ Dold ]
Murre



Registreringsdatum: 13 juli 2005
Inlägg: 109

InläggPostat: fre dec 30, 2011 17:51    Rubrik: Svara med citat

Hallå
Under 2011 har jag hört mer prat om grundstammar, än under de 10 senaste åren sammantaget.

"Min bild" av det hela är att man i de fall man inte lyckats med sin vinodling, lägger skulden på grundstammen, och blir man då påhejad av diverse profesorer och förståsigpåare, så blir man ju ännu mer säker på att det måste vara just grundstammen det är fel på.

Jag tror att vi måste ta ett steg tillbaka och titta på, VAD man inte är tillfreds med.
TYCKER MAN ATT man har för dålig växtkraft på sina plantor och dessa står på SO4, så är nog risken att det är grundstammens fel, ytterst liten. SO4 är en kraftigväxande grundstam (denna egenskap tillskrivs den på alla kontinenter, och det är ytterst sällsynt att man är överens i vinvärlden). Är växtkraften för dålig, så är den vanligaste anledningen att ogräsbekämpningen varit undermålig, på andra plats hittar man "utebliven eller undermålig gödsling".

TYCKER MAN ATT man har tecken på chlorose i odlingen, då kan det vara att grundstammen inte klarar av det höga ph-värdet i jorden (här är SO4 en av de mest kalktålande grundstammarna som finns att tillgå).

TYCKER MAN ATT vinstockarna växer för kraftigt, då kan man absolut börja tänka på grundstammsvalet, men innan man gör det så bör man fundera på vad man gödslat med och hur mycket man gödslat, samt vilken marktäckare (Klöver ger kväve/gräs tar kväve) man har sått in. Har man valt att inte så in någonting över huvud taget, så har ju vinstockarna fri tillgång till all gödsel och vatten som kommer i rötternas väg.

TYCKER MAN ATT vinstockarna ger för mycket druvor, så kan man börja fundera över sitt val av grundstammar, dock vill jag säga att jag sjäv tycker att det är bättre att man som novis, har en kraftigväxande grundstam än en svagväxande, då det är ytterst lätt att man knäcker en svagväxande grundstam/planta om denna får bära för mycket druvor i unga år. Det kräver en del erfarenhet att se hur mycket en stock orkar bära, så därför tycker jag att det oftast är bättre att ta några klasar för lite på en ung stock.
Ger stockarna för mycket druvor så bör man även se om skördemängden kan justeras med vinterbeskärning, samt kompletering av sommargallring. När stockarna blir äldre, så brukar de dämpa sig i sin fruktsättning.

TYCKER MAN ATT stockarna ger för lite druvor, så kan man fundera över sitt grundstamsval, dock är det massa andra saker jag hade funderat över innan grundstamsvalet, såsom , gödsling, beskärning, dränering, väderlek, ädelsort.


Som plantleverantör så har jag svårt att se att man talar för "egen sak" när man rekommenderar grundstammar som tex SO4 eller 125 AA . Om man väljer de sorter som är populärast i Sverige, så är dessa grundstammar nog de lättaste att få tag på, hade vi däremot rekommenderat något obskyr och oprövad grundstam, som man inte kan få tag på någon annanstans än hos oss, då hade vi kanske talat för "egen sak".

Vi som var och lysnade på Stephen Skelton (Master of Wine) fick svart på vitt hur olika grundstammar "värderas" i olika länder. En Fransk grundstam tålde mer aktivt kalk, om testen gjordes i Frankrike, jämfört med Tyskland, och vise verse om det rörde sig om en Tysk grundstam.

Känslan 2011 har varit att det skapats ett mentalt problem, utifrån de 2 senaste årgångarna, och någon måste få skulden. Vem är då inte en bättre syndabock, än det som befinner sig under jorden.

Mitt råd, är att man i de fall man vill prova någon "ny" grundstam, gör detta på en mindre del av den areal man tänkt sig att plantera.


Souvignier Gris Ordnade vi till Tommy (dock fanns den endast att tillgå på 5 BB, då sorten endast tillverkas i mickroskopiska kvantiteter). Jag är klart tveksam om sortens lämplighet för rödvinsproduktion i Sverige, fast nu läste jag att det var ett vitt vin du smakat Tommy, och då tycker jag att det i alla fall finns hopp för dig Tommy.
Vill Man göra en "Blanc de Noir" i Sverige, så tycker jag att Cabernet Cortis ger bra druvmaterial om man gillar/acepterar nässeltonerna, munkänslan och fylligheten är nästintill unik för Sverige.
När det gäller Cabernet Cortis, så tycker jag att det är odlingsbiten som är utmaningen, att sorten kan ge bra vin har den redan visat.

Gott Nytt år.

Murre
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande [ Dold ]
Murre



Registreringsdatum: 13 juli 2005
Inlägg: 109

InläggPostat: fre dec 30, 2011 17:53    Rubrik: Svara med citat

Hallå
Under 2011 har jag hört mer prat om grundstammar, än under de 10 senaste åren sammantaget.

"Min bild" av det hela är att man i de fall man inte lyckats med sin vinodling, lägger skulden på grundstammen, och blir man då påhejad av diverse profesorer och förståsigpåare, så blir man ju ännu mer säker på att det måste vara just grundstammen det är fel på.

Jag tror att vi måste ta ett steg tillbaka och titta på, VAD man inte är tillfreds med.
TYCKER MAN ATT man har för dålig växtkraft på sina plantor och dessa står på SO4, så är nog risken att det är grundstammens fel, ytterst liten. SO4 är en kraftigväxande grundstam (denna egenskap tillskrivs den på alla kontinenter, och det är ytterst sällsynt att man är överens i vinvärlden). Är växtkraften för dålig, så är den vanligaste anledningen att ogräsbekämpningen varit undermålig, på andra plats hittar man "utebliven eller undermålig gödsling".

TYCKER MAN ATT man har tecken på chlorose i odlingen, då kan det vara att grundstammen inte klarar av det höga ph-värdet i jorden (här är SO4 en av de mest kalktålande grundstammarna som finns att tillgå).

TYCKER MAN ATT vinstockarna växer för kraftigt, då kan man absolut börja tänka på grundstammsvalet, men innan man gör det så bör man fundera på vad man gödslat med och hur mycket man gödslat, samt vilken marktäckare (Klöver ger kväve/gräs tar kväve) man har sått in. Har man valt att inte så in någonting över huvud taget, så har ju vinstockarna fri tillgång till all gödsel och vatten som kommer i rötternas väg.

TYCKER MAN ATT vinstockarna ger för mycket druvor, så kan man börja fundera över sitt val av grundstammar, dock vill jag säga att jag sjäv tycker att det är bättre att man som novis, har en kraftigväxande grundstam än en svagväxande, då det är ytterst lätt att man knäcker en svagväxande grundstam/planta om denna får bära för mycket druvor i unga år. Det kräver en del erfarenhet att se hur mycket en stock orkar bära, så därför tycker jag att det oftast är bättre att ta några klasar för lite på en ung stock.
Ger stockarna för mycket druvor så bör man även se om skördemängden kan justeras med vinterbeskärning, samt kompletering av sommargallring. När stockarna blir äldre, så brukar de dämpa sig i sin fruktsättning.

TYCKER MAN ATT stockarna ger för lite druvor, så kan man fundera över sitt grundstamsval, dock är det massa andra saker jag hade funderat över innan grundstamsvalet, såsom , gödsling, beskärning, dränering, väderlek, ädelsort.


Som plantleverantör så har jag svårt att se att man talar för "egen sak" när man rekommenderar grundstammar som tex SO4 eller 125 AA . Om man väljer de sorter som är populärast i Sverige, så är dessa grundstammar nog de lättaste att få tag på, hade vi däremot rekommenderat något obskyr och oprövad grundstam, som man inte kan få tag på någon annanstans än hos oss, då hade vi kanske talat för "egen sak".

Vi som var och lysnade på Stephen Skelton (Master of Wine) fick svart på vitt hur olika grundstammar "värderas" i olika länder. En Fransk grundstam tålde mer aktivt kalk, om testen gjordes i Frankrike, jämfört med Tyskland, och vise verse om det rörde sig om en Tysk grundstam.

Känslan 2011 har varit att det skapats ett mentalt problem, utifrån de 2 senaste årgångarna, och någon måste få skulden. Vem är då inte en bättre syndabock, än det som befinner sig under jorden.

Mitt råd, är att man i de fall man vill prova någon "ny" grundstam, gör detta på en mindre del av den areal man tänkt sig att plantera.


Souvignier Gris Ordnade vi till Tommy (dock fanns den endast att tillgå på 5 BB, då sorten endast tillverkas i mickroskopiska kvantiteter). Jag är klart tveksam om sortens lämplighet för rödvinsproduktion i Sverige, fast nu läste jag att det var ett vitt vin du smakat Tommy, och då tycker jag att det i alla fall finns hopp för dig Tommy.
Vill Man göra en "Blanc de Noir" i Sverige, så tycker jag att Cabernet Cortis ger bra druvmaterial om man gillar/acepterar nässeltonerna, munkänslan och fylligheten är nästintill unik för Sverige.
När det gäller Cabernet Cortis, så tycker jag att det är odlingsbiten som är utmaningen, att sorten kan ge bra vin har den redan visat.

Gott Nytt år.

Murre
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande [ Dold ]
Matilda_J



Registreringsdatum: 15 augusti 2016
Inlägg: 4
Ort: Ystad

InläggPostat: mån apr 17, 2017 20:47    Rubrik: Svara med citat

Hej!

Jag har beställt en annan sort för testodling som jag fått fått rekommenderad av engelsk odlare som heter Villaris. Vet inte om denna härstammar från Freiburg. Är det någon som testat denna tidigare i Sverige?

Joy casino är största guide för oss som vill spela på svenska casinon online.
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande  
Visa inlägg nyare än:   
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Vinodling Sorter Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Gå till sida Föregående  1, 2
Sida 2 av 2

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet
Du kan bifoga filer i detta forum
Du kan ladda ner filer i detta forum


Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2006